Skriver

Så har ännu ett skrivprojekt från min sida satts igång. Ännu en början på en bok. Jag vet inte hur många början på böcker jag skrivit, framförallt under min högstadie- och gymnasietid, som tillslut inte blev annat än en två sidor lång inledning, eller kanske ett halvt synopsis till en bok.

Min fantasi brukar inte räcka till i den utsträckning som krävs för att fullfölja en påhittad historia som är längre än tre-fyra sidor. Korta noveller har jag producerat många, trots att mitt mål ofta varit något betydligt större. Denhär gången känns dock sannolikheten att jag kommer något vart ändå relativt stor. Jag har nämligen skippat fantasin. Jag har funnit något som är värt att skriva om.

Jag ska beskriva en uppväxt som kanske inte gick riktigt som den skulle. Jag ska skriva om hur något bra kunde bli något dåligt, och om hur dåligt kunde vändas till något bra, om hur psykisk styrka och uthållighet har satts på prov, och om hur en relation mellan två familjemedlemmar kunde bli så fel. Jag ska gå igenom och analysera vad som hänt, och hur det kunde bli på det sättet, och vad det fått för konsekvenser.

Det är tungt. Det är jobbigt mentalt att skriva. Jag mår dåligt av att rota bland tankar och minnen, men jag känner att jag måste få ned det i skrift.

Till tonerna av Olle Ljungströms låt "Jag och min far" sitter jag nu och skriver de första sidorna i boken om min egen uppväxt.