Kvällstidningarnas språk

Sexton år senare är denna nutidssatir lika aktuell. Galet. Ingen språkutveckling alls hos våra tidningsredaktioner.

Jag känner mig som Arthur Dent

Inte för att jag känner mig som en liftare genom tid och rum och oändliga galaxer, utan som Arthur Dent när han återvänt till jorden i So long and thanks for the fish.

Han nästan dansade till kylskåpet, plockade fram dom tre saker som hade minst hår på sig, lade dom i stekpannan och bevakade dom strängt i två minuter. Eftersom dom inte visade några tecken på att springa sin väg, kallade han dom för frukost och åt upp dom.

Thomas Tidholms översättning från -96

Den stora skillnaden är väl att jag slängde de saker som hade hår, och kallade dem utan hår för lunch.

Dagens rubrik

Intressant rubrik. Va?
Och sista meningen i artikeln. Vilket sätt? Jag förstår ingenting.

Holgerspexet!

Om drygt 12 timmar är det premiär. Natten har gått åt till bland annat att göra denna trailer:


Missa nu inte att se spexet i år. (Och förresten, pausa filmen vid 58 sek. och betrakta Reinfeldt i peruk)

Alla sätt är bra utom de dåliga

Eller vad säger ni om älgbärgning medelst uppblåsbar delfin?

Och visst, att han bärgar älg med en uppblåsbar delfin som hjälpmedel i en svinkall skogstjärn, det är ganska kul, men journalistens sätt att formulera artikeln är det som verkligen tar priset...

Filmen på hur det gick till hittar ni HÄR

Standard dunkadunka-elektropop

Varför har inte detta blivit en radioplåga?