Med genusperspektiv på vardagen

Saxat från expressen.se

Fantastiskt att man insett att även pappor kan vara den som ska byta på bäbisen.
Synd att papporna måste ha "coola" skötväskor, det räcker inte med en vanlig design.

Eeey...

Läste just på Correns hemsida om en skön snubbe. Att döma av klädseln verkar han dock vara bra mycket äldre än 25; piké, gubb-shorts och strumpor i sandalerna. Usch.

Synd att det inte står hur lång tid det tog innan polisen kom. Nu måste man ju testa själv för att få veta...

Bitter

Ibland får jag en känsla av att jag inte riktigt är skapt för ett tänkande liv. Att jag borde hoppa av universitetet, söka något intelligensbefriat skitjobb, köpa mig en tv och sedan slösa bort mitt liv på att sjunka allt djupare ned i tv-soffans förströelseträsk.

För att citera figuren Platon, i något så banalt som serietidningen Knasen:
Ju mer man vet, desto mer inser man att man inte vet.

Jag tror att det är lättare att vara lycklig om man inte tänker efter. Om man kan intressera sig för vad aftonbladet skriver, om man kan tycka att det är givande att följa 32 olika sitcoms, om man kunde knega på utan att ifrågasätta meningen med vad man gör. Om man kunde plocka bort vissa delar av sin hjärna och helt enkelt bli lite dummare.

Fast då sitter man väl där snart, med alla möjliga typer av lån och avbetalningar och grämer sig över sin egen dumhet. Det finns ont om ultimata lösningar och verklighetsförankrade utopier.

Mitt tips inför finalen

Efter att ha tittat igenom de flesta av de ännu inte utslagna bidragen har jag funnit den låt jag tror (märk: tror, inte vill) kommer vinna finalen:



Främsta utmanare: Emilia och Alcazar (fast jag tvivlar på att tillräckligt stor del av Sverige har mod nog att skicka Alcazar till Moskva)

Alltså...?

Snälla, snälla, snälla, va fan är dethär?
Jag ogillade Caroline af Ugglas redan innan. Hon har en sångröst jag inte gillar och ett kroppsspråk som gör mig väldigt obekväm. Men nu... Hon ser ut som en förlegad hippie som just snubblat ut ur haschdimmorna, iförd gummistövlar och nattlinne, och undrar varför hennes kille har stuckit iväg till nån annan. Ja, vad tror du själv, Caroline?

Tyvärr är det hennes man som skrivit musiken, så han är nog kvar, men jag skulle inte förebrå honom om han stack...

Jaha, utmanad var det ja

Jag blev utmanad av: El(w)in

Fyra tv-program jag brukar se: Öhm. Fyra? Mästarnas Mästare, På Spåret, RAW... Brukar? Nja. Uppdrag granskning.

Fyra saker jag gjorde i går: Skrev, badade, spelade gitarr, läste kurslitteratur.

Fyra saker jag längtar till: Nolle-P, Sommaren... Jag kommer inte på fler för tillfället.

Fyra som står på min önskelista: en halvakustisk gitarr, Fred på jorden, Världsherravälde, en Pizza

Fyra saker jag avskyr: Aftonbladet, skvallerpress i övrigt, Amerikansk mentalitet, idioti

Fyra saker jag tycker om att göra: Sjunga, spela musik, bada badkar, upptäcka.

Fyra saker jag åt i går: fil&flingor, blodpudding&bacon, morot, havregrynsgröt

Fyra bloggar jag utmanar: Nej. Utmana er själva om ni känner för det.

Armhävningar

Gro skrev idag ett blogginlägg vari hon berättade att hon har ett mål: att inom 6 veckor kunna göra 100 armhävningar på raken. Jag blev grymt inspirerad och kände att jag också vill satsa på något liknande.

Mitt mål blir att minst en gång om dagen göra så många armhävningar jag kan på rad, och fortsätta med det tills jag själv klarar 50 (jag känner mig själv, jag kommer ge upp långt innan jag når 100).

Dagens rekord: 26 på rad

Skriver

Så har ännu ett skrivprojekt från min sida satts igång. Ännu en början på en bok. Jag vet inte hur många början på böcker jag skrivit, framförallt under min högstadie- och gymnasietid, som tillslut inte blev annat än en två sidor lång inledning, eller kanske ett halvt synopsis till en bok.

Min fantasi brukar inte räcka till i den utsträckning som krävs för att fullfölja en påhittad historia som är längre än tre-fyra sidor. Korta noveller har jag producerat många, trots att mitt mål ofta varit något betydligt större. Denhär gången känns dock sannolikheten att jag kommer något vart ändå relativt stor. Jag har nämligen skippat fantasin. Jag har funnit något som är värt att skriva om.

Jag ska beskriva en uppväxt som kanske inte gick riktigt som den skulle. Jag ska skriva om hur något bra kunde bli något dåligt, och om hur dåligt kunde vändas till något bra, om hur psykisk styrka och uthållighet har satts på prov, och om hur en relation mellan två familjemedlemmar kunde bli så fel. Jag ska gå igenom och analysera vad som hänt, och hur det kunde bli på det sättet, och vad det fått för konsekvenser.

Det är tungt. Det är jobbigt mentalt att skriva. Jag mår dåligt av att rota bland tankar och minnen, men jag känner att jag måste få ned det i skrift.

Till tonerna av Olle Ljungströms låt "Jag och min far" sitter jag nu och skriver de första sidorna i boken om min egen uppväxt.

SFI - Svenskundervisning Från Idioter

Plöjde igenom en artikel på DN.se om SFI och integration. Mycket intressant och provokativt.

Egentligen borde jag väl skriva här om mina egna tankar kring ämnet, men det blir det inget med. Jag ska läsa min kurslitteratur istället. Däremot rekommenderar jag dig att läsa artikeln. Mycket tänkvärd.

Göteborgsbesök

Jag har haft besök i helgen, av Linn. Hon kom upp från Göteborg för att få en paus i tillvaron. Det blev en trevlig helg. Jag har lagat god mat åt oss.

Jag brukar vara en ganska aktiv bloggläsare, även om jag stundtals är ganska inaktiv som skribent. Därför har jag en hel del bloggar som jag följer. 19 stycken, närmare bestämt. Eftersom det är trevligare att vara social och umgås med sin gäst än att läsa bloggar, så hade jag en hel del läsande att ta ikapp nu när Linn åkt hem igen.

Det är intressant med bloggar och facebook. Vi människor behöver knappt prata med varandra längre. Det finns inget kvar att säga, för vi har redan läst allt i varandras blogginlägg och facebookstatusuppdateringar. IT-generationen kommer bli en Non-talking-generation.

Nu har det blivit mars också. En ny vit månad. Vi får se hur det går. Just nu känns det som en rätt bra grej faktiskt.