måndag 26 januari 2009

Helgen som var

I helgen var det reunion med Holgerspexet, på en liten gård utanför Kisa. Härligt att få träffa alla spexare igen, men vilken underlig känsla att festa nyktert bland fulla människor. Det gick, och jag hade kul, men det var en helt annan grej, och den grejen kändes inte riktigt som min.

Lite tråkigt att vi var så få också. Det fanns ett antal som man gärna hade återsett, men som hade annat för sig.
Därtill var det ju synd att det krockade med fulgyckelfestivalen, där jag egentligen skulle jobbat med mina kära fadderistvänner. Jaja, det tar jag igen nästa helg.

Nu ska jag gå och lägga mig, för om tre timmar är det introduktion på det estetiska temat i den nya kursen. Tjohoo!

fredag 23 januari 2009

Något måste vara fel

Jag sitter i min fåtölj och ser på en faktaserie om svensk 1900-tals-historia, dricker kaffe och pillar mig i skägget, samt tycker att det är helt normalt en fredagskväll.

Hur gammal är jag egentligen? 74?

måndag 19 januari 2009

Nattens fundering

Vad heter ukulele i plural?

söndag 18 januari 2009

Kvällstanke

Jag tycker om Carl-Einar Häckner. Jag tycker inte om Bruno K Öijer.

Igår badades det bastu både på för- och efterfesten.
Idag satt fyra studenter i Elins soffa, åt pizza, såg på Hitta Nemo.
Det var en bra helg.

onsdag 14 januari 2009

Tentaflykt

Jag har nu varit ute och sprungit tre dagar i rad. En av anledningarna är att jag vill hitta på en bra ursäkt för att slippa skriva case och hemtenta.

Efter att man sprungit vill man ju duscha, eller, som jag faktiskt gör i detta nu, bada. Bada är ju bra, eftersom det tar mer tid än att duscha, och är därmed mer effektivt som tentaflykt. Ställer datorn på en pall bredvid badkaret, så att jag kan slå ihjäl tiden med lite gamla avsnitt av Boston Tea Party från kanal5.se

Tänk om det fanns en kurs som hette Kreativ Tentaflykt. Jag skulle smälla in högsta betyg utan att ens närvara (för jag skulle hitta på något mycket kreativt att göra istället).

Detta är nog mitt första blogginlägg skrivet naken. Apropå ingenting.

måndag 12 januari 2009

Han målar tavlor av en sol som aldrig dör

Ibland är inte en stund med Charta 77 så dum. Efter en uttömmande löprunda, två varv runt Tinnerbäcken, så ska det bli skönt med ett bad

Han visste inte vad han ville men han visste att han ville nått
Han visste inte vad han hade man han visste att han hade nått
Han visste inte vad han kände men han kände att han kände nått
men han visste inte varför

Dygnsrytm

Min dygnsrytm måste... Eller, jag vet inte ens om jag kan kalla det för dygnsrytm. Det finns ju ingen rytmik. Vad ska jag kalla den istället? "My excuse for a dygnsrytm"

Jaja, skitsamma. Min så kallade dygnsrytm måste vara, om inte det mest oförutsägbara i det kända universum, så åtminstone det mest oförutsägbara på Knektgatan 59. Natten mellan lördag och söndag jobbade jag på [hg]. Cyklade hem vid halv fem-fem sådär, var jättetrött, och det är ju fullt logiskt. Kommer in i min lägenhet, vinglar in i badrummet och borstar tänderna; blir plötsligt jättepigg.

Kan inte sova, sätter mig och tittar på På Spåret på SVT Play. Somnar strax efter klockan sex, vaknar klockan två. Är vaken i sju timmar innan jag plötsligt blir trött och går och lägger mig, spontant vid nio på kvällen. Vaknar halv tolv, är pigg och glad.

Ska vara i skolan klockan kvart över åtta imorgon. Vad gör jag fram tills dess?

fredag 9 januari 2009

Thomas Quick

Sedan Thomas Quick gick ut i en SVT-dokumentär och tog tillbaka alla sina morderkännanden, samt förklarade hur det kom sig att han kunnat bli dömd för åtta mord, så har debatten om sanningen i hans erkännanden åter igen blossat upp.

Är han Sveriges värsta massmördare, eller Sveriges värsta mytoman?

Det spelar ingen större roll, säger jag. Faktiskt. Psykiskt stabil är han inte, oavsett om han mördat eller ej, och psykisk hjälp ska han ha. Den debatt jag vill väcka är kring åklagaren i rättegångarna mot Quick, nämligen Christer van der Kwast. Ty, ju mer man ser och lyssnar på intervjuer med honom, desto mer börjar jag tro att han borde få rummet bredvid Quick.

Van der Kwast har visserligen inte hittat på att han begått mord, men han verkar ju onekligen ha fantiserat ihop en juridik-utbildning. I varje handling och uttalande under de senaste 25 åren visar han att han inte har någon som helst koll på hur en juridisk process ska gå till.

Mycket talar för att Quick inte är Sveriges värsta massmördare. Men är han Sveriges värsta mytoman? Jag vet inte jag. Han har god konkurrens.

Vad i....?

"Det var för ett knappt år sedan som den 29-åriga Karlstadskvinnan var på väg hem från krogen i sällskap med sin sambo. På vägen blev det bråk. Och handgripligheter där kvinnan – först en gång, sedan ytterligare en gång – slog sambon i ansiktet. Då svarade mannen med ett knytnävsslag i ansiktet på kvinnan.
Händelsen polisanmäldes, och Värmlands tingsrätt dömde mannen för misshandel"


Hur kommer kvinnan ens på att hon ska anmäla sin sambo för misshandel? Om man slår någon två gånger får man väl räkna med att personen slår tillbaka?

tisdag 6 januari 2009

Pluggflykt

I filmen Love Actually sägs ordet actually 23 gånger.

Nästa gång jag ser filmen ska jag räkna användandet av ordet love istället.

Nejdå, jag gör inte allt för att skjuta mitt Case-skrivande på framtiden. Bara nästan allt.