Jag fick ett samtal från polisen idag...

Jag måste säga att jag gillar hur polisen i Östergötland jobbar. Här är det ingen fantasilös Palme-grupp som sitter och tittar på samma förhörsavskrifter år ut och år in. Här tar man till alla medel man har. Fantasi, telefoner och tålamod.

Polisen ringde som sagt mig idag. Det blev faktiskt ett ganska trevligt samtal med en polisman vid namn Bo. Kanske blev det trevligt av den anledning att inte var mig de egentligen tänkt ringa – de letade efter en annan lärarstudent med samma förnamn, från fyra år innan jag började plugga här – så jag slapp svara på den svåra frågan: "Var det du som begick dubbelmordet?"

Nog för att det är bra att de går igenom alla som passar in på deras gärningsmannaprofil (man i 20årsåldern bosatt inom ett par kilometers radie från brottsplatsen), men vad väntar de sig för svar om de mot förmodan ringer rätt kille?

-Hej, jag ringer från Polisen, jag undrar om det var du som begick ett dubbelmord för sju år sedan?
-Jovisst, serru. Jag bara väntade på att ni skulle ringa. Skulle man kunna få tillbaka sin kniv och mössa förresten? Hört att ni har dem liggande någonstans...